Äntligen har man hittat orsaken till att vissa bilar förbrukar så mycket mer bränsle än andra. Det visade sig att landets alla gröna bilar åker omkring med handbromsen idragen. Alla blåa bilar hade ett litet hål i bränsletanken och alla de röda hade punktering på ena bakdäcket. Inte att undra på att det gick åt mycket soppa. Och tänk när man förklarar för ägaren av de gröna bilarna att om du släpper handbromsen så minskar bensinåtgången med hälften så ser de inte det som ett problem utan som en möjlighet.

Ibland överträffas dikten av verkligheten och beträffande våra hus så är situationen faktiskt exakt lika dan. Över hela landet finns det 100.000-tals hus med stora hål i fasaden, rakt in genom klimatskalet och den iskalla luften väller in i skafferiskåpet vars tunna masonitdörr blir obehagligt iskall bakom min nakna rygg då frukostgröten skall avnjutas. Undertrycket i lägenheterna gör att iskylan letar sig ner i passdelen utefter ytterväggen och rinner ut mellan sparksockel och golvmatta vilket ger kalla golv i alla rum. I andra hus har man dragit ett 400mm rör vars nedre ände mynnar ut i ett litet skitigt rum med oisolerade plåtdörrar till det fria vid marken och vars övre ände mynnar ut ovanför yttertaket eller är ansluten till husets frånluftssystem. Det svinkalla röret användes förr till att slänga sopor i men är sedan flera år bara en källa till hög energiåtgång och otrivsamt inneklimat för de som har oturen att bo närmast. 1.000.000 av landets lägeheter saknar drevning under balkongdörrens tröskel vilket i kombination med F-ventilation resulterar i ett iskallt parkettgolv. 5.000.000 kopplade fönster saknar den tätningslist mellan bågarna som skall förhindra att luften mellan glasen ständigt byts ut, vilket gör innersta glaset iskallt. Detta i kombination med att låta friskluften passera mellan glasen på sin väg in till lägenheten och katastrofen är ett faktum. Husen är fortfarande nerlusade med energitörstande glödlampor av samma typ som användes för 100 år sedan. 10% av landets radiatorer är felkopplade så vattnet går åt fel håll och man får gasa mer i pannrummet för att kompencera. En skrämmande stor andel av de mest proffessionella fastighetsägare vet inte hurvida vindarna är isolerade och i så fall med hur tjockt täcke.

Bilägaren i exemplen ovan blev överlycklig då felen upptäcktes men fastighetsägaren låter sig nedslås och blir bedrövad över alla bristerna i stället för att genast bestämma sig för att ”handbromsen skall lossas” omgående. ”Vi tänker inte sätta tätningslist mellan fönsterbågarna för vi har så många” får bli veckans citat. Det är vanskligt att generalisera men min erfarenhet är att i organistaioner med problemorienterade tjejer i ledande befattning är låt-gå-mentaliteten inte lika utbredd. Då allvarliga fel upptäcks lägger man om rodret och genomför nödvändiga åtgärder omgående.

Många har hört av sig och undrat hur det gick med de 1.000-tals ytterlamporna som ständigt lyste även i fullt solljus på medborgarnas bekostnad och som ingen hade ansvar för att släcka. Ni kan vara helt lugna, de lyser fortfarande och ingen verkar bry sig. Adressen? Stockholm C.

Om man låter Google översätta ordet ”Outsourcing” till Svenska så blir resultatet ”Outsourcing”,
vilket det även blir på Norska, Danska, Latin och Azerbadzjanska.

Tänk vad praktisk med universella ord som alla, eller ingen begriper. Om man i stället skall ge sig på att förklara vad begreppet innebär kan det låta så här: När man pga. bristande ledarskap skickat hem alla dugliga, erfarna medarbetare som kunde prioritera och fatta egna beslut grundade på den uppkommna situationen och ersatt dessa med personer som likt en robot skall följa givna instruktioner utan avsteg.

Översätter man den meningen till Värmländska blir det ungefär:  Att låta Vargen vakta Fåren. På en icke namngiven plats i den Kungliga Hufudstaden bär det sig inte bättre än att 1000-tals starka utomhusplacerade lampor på medborgarnas bekostnad är tända dygnet om även i fullt solljus och har så varit i åratal vilket retar gallfeber på mig samtidigt som ingen annan verkar reagera.

Gallfebern resulterade i ett mail till fastighetsägaren som lät meddela att de numera bara betalar elräkningen men inte längre bestämmer när lamporna skall vara tända. Den funktionen är Outsoursad till det stora företaget A. Nytt mail denna gång till Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen som efter påstötning lät meddela att de i sin tur Outsoursat just den funktionen till det stora företaget B som minuterna därefter hade ett mail i inkorgen Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen och som efter endast några dagar berättade att de i sin tur Outsoursat denna funktion till det gigantiska internationellt marknadsledande företaget C som genast förärades med ett mail adresserat Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen Informationschefen på företaget med drygt 4000 anställda och drygt 6.000.000.000kr i omsättning lät mig några dagar därpå veta att i deras instruktioner ingick att se till så att lamporna tändes men inte att de även skulle släckas. Om jag var missbelåten med detta eller om jag önskade mer information så hänvisade hon mig till den statliga myndigheten D som i sitt webbformulär samma dag kunde ta del av mitt missnöje och det skall bli jättespännande att få veta vart de hänvisar mig. Till NASA kanske…!

Om det kallas EPC, Energitjänster eller Outsoursing  spelar inte så stor roll men jag har ännu idag inte sett ett enda bra exempel på att ett företag kunnat reducera sin energikonsumption bättre med hjälp av inhyrd personal än då man håller sig med egna entusiaster vars handlingsfrihet är tillräckligt stor för att individen skall kunna spela ut sitt register och utvecklas i sin yrkesroll. Lyckas ledningen inte upprätthålla entusiasmen hos den egna personalen, hur skall de då lyckas få externa aktörer att brinna för drift & underhållsjobbet i fastigheter de för övrigt inte förvaltar.

Rita-Gissa-Spring

Att vara ”Tydlig i sin beställarroll” innebär att jag som beställare har en så god kunskap om alla tekniska system i fastigheten att då jag beställer en reservdel eller en reparation vet exakt vad som behövs och vad detta rimligen skall kosta. Innan fakturan betalas har beställaren kontrollerat att vi fått det vi beställt och här finns det idag stora luckor som ett resultat av slimmade organisationer där de lyckligt lottade som är kvar jobbar häcken av sig.

Och man ligger där på klipphällen vid vattenbrynet som vanligt och låter magen agera solfångare och man slås ännu en gång av vilken generös energileverantör solen är som varje sekund vräker över oss ett överflöd av prima kWh, utan att någonsin skicka någon räkning.

Liggandes raklång på ryggen där vid Vänerns strand kan jag i samma ögonblick betrakta stora segelbåtar som klyver vågorna i god fart, 10 stora vindkraftsverk mitt i vattnet som roterar majestätiskt med vingspetsarna i över 200km/tim, vattenånga som ryker upp från klipporna efter senaste regnskuren och fiskljusen som glidflyger i timmar utan ansträngning högt där uppe och man grubblar på hur vi över huvud taget kan snegla på andra energislag än de förnybara och i första hand de flödande som Sol-Vind-Vatten & Vågor.

När min kompis skulle beskriva hur vindkraft fungerar lät det så här: ”Det kommer in ren luft och det kommer ut ren luft och elström”.

Redan för 160år sedan fanns det 500.000 vindkraftsverk i Europa fast vi brukar kalla dem väderkvarnar. Samma antal moderna ”väderkvarnar” påstås klara EU´s hela elbehov, tanken svindlar. Solstingsgrubblandet vid vattenbrynet fortsätter och nu tar jag räknaren i mobilen till hjälp. En solfångare lika stor som Vänerns yta delar jag med antalet personer i hela EU och det visar sig att var och en skulle få 7,7m2 vilket motsvarar 3500kWh/år, vilket är dubbelt så mycket som krävs för att duscha 10 min varje dag.

Hur många m2 lediga takytor finns det i EU och hur mycket energi genererar en tegelpanna?

I skrivande stund har det blivit känt att Japsen Head-Huntat vår egen Energigeneral Tomas Kåberger för att få fart på utvecklingen av förnybar energi och det gör de helt rätt i – bättre finns inte. Kan man tänka sig ett land som har gynnsammare förutsättningar där alla bor utefter solkusten med höga berg bakom sig från vilka det flödar regnvatten i ett stort antal floder med betongklädda bottnar och stränder och med ett oändligt hav ständigt fyllt av stora vågor framför sig och med en tunn jordskorpa med höga temperaturer under sina fötter. Men att utnyttja dessa resurser har aldrig varit aktuellt eftersom deras lösning stavats Kärnkraft och Naturgas vilket är förödande med tanke på att de inte har tillgång till eget Uran och inte kan slutförvara utbränt bränsle i den aktiva berggrunden. Uran importeras från Kanada och CNG från Indonesien och man kan bara föreställa sig vilka spänningar som skulle uppstå om leveranserna upphör.

Då jag träffade Sveriges Ambasadör Mikael Lindström i Tokyo 2005 avfärdade han mitt resonemang om att Japan saknar alternativa energislag och att Sverige skulle kunna bidra till detta genom export av Svenskt kunnande och Svenska produkter med motiveringen att allt sådant är ”fult och kräver statliga subventioner”. Då hade Japan 53 kärnkraftsverk, nu har de bara 50…!

Skulle alla Japaner dela på en ”Vänerstor” solfångare som i exemplet ovan så skulle den årligen generera 20.000 kWh värme till varje person, som då kunde duscha 4 timmar varje dag - vilket ju känns lite överdrivet.

Willy Ociansson – Willy´s CleanTech AB

De gamla nötta uttrycken ”Det går som tåget” resp. ”Det går som på räls” har på ett par år fått en helt ny innebörd och jag tycker mig se en röd tråd. Kan det vara så att de Räknenissar som kommer fram till att energibesparande åtgärder i fastighetsbeståndet är olönsamma och de som drar samma slutsats beträffande upprustning och underhåll av järnvägar och tåg är klasskamrater från Handels eller har de bara använt samma litteratur?

Jag jobbade under många år med att söka fel i industriella processer vilket kan betraktas som ett väldigt svårt jobb, men att finna fel i byggnader som jag pysslar med nu kan inte ens med god fantasi anses vara komplicerat, för om det är något det är gott om i hus så är det just fel. Och ingen verkar bry sig. Hur i all värden kan det vara möjligt att många % av husens radiatorer fortfarande tillåts vara felkopplade 40 år efter att husen byggdes eller att varvtalsstyrda fläktar tillåts att ständigt gå på full fart, ineffektiv belysning utan styrning, el-värme i oisolerade plåtgarage och annat otyg - vad är det som hindar oss från att leta reda på bristerna och genast rätta till dem? Inte ens om man vet att det finns ett fel och inte ens om man vet exakt vad som behöver åtgärdas och inte ens om man vet att det är lönsamt så borgar det för att det blir gjort.

Energieffektivisering är en underutvecklad bransch eller i mer positiva ordalag, en bransch med väldigt stor utvecklingspotential.

Bristande intresse på alla nivåer, inpissade revir, gigantiska skygglappar, dåligt självförtroende, stuprörstänk och en utbredd låt-gå-mentalitet är exempel på vad jag ofta träffar på och resultatet blir missbelåtna kunder och en skenande energinota. Man kan räkna ihjäl sig på att försöka minska kostnaden vid inköp av energi eller kanske överväga att utvinna den i egen regi men lägger inte en bråkdel av mödan på att stoppa utflödet vilket är väldigt mycket enklare och ur miljösynpunkt långt överlägset.

Kanske dags att kasta loss?

Fjärrvärmebranschen har ju länge odlat ett rykte om sig att vara en väldigt miljövänlig uppvärmningsform vilket oftast är en helt riktig inställning – men inte alltid har det visat sig. SABO har gjort en rejäl genomlysning som visar på stora skillnader mellan olika fjärrvärmenät. Man använder faktorn ”Gram CO2-ekvivalenter per kWh” och spannet mellan de olika näten är så stort som från 1,2 till 476 samtidigt som ”Nordisk Elmix” uppges ha siffran 100. ”Miljövärdering av energianvändning” heter rapporten som finns att hämta under Energi på sabo.se och i bilaga 2 kan du se hur just din leverantör sköter sig. Ryktet säger att man är beroende av en leverantör om man är ansluten till fjärrvärme vilket inte stämmer alls. Det finns en hel palett med spännande lösningar för den som vågar ta steget och släppa förtöjningarna.

Willy Ociansson – Willy´s CleanTech AB

Puhhh… vilken vinter vi haft. Tänkt vilka enorma påfrestningar våra byggnader utsattes för och inte minst alla VVS-anläggningar. Själv drabbades jag av en söndersprängd vattenmätare i fritidshuset men tack och lov inga vattenskador.

De flesta fastighetsägare lever kvar i förvissningen att det är isen som spränger rör och värmebatterier när det ju i själva verket är det instängda vattnets tryck som ställer till problemen vilket också förklarar ”sönderfrusna” ledningar i utrymmen där det ju inte varit kallt. Med denna enkla vardagskunskap i bagaget skulle många kostsamma vattenskador kunna elimineras och Försäkringsbolagen borde ha stort intresse av detta.

Just grundläggande vardagskunskap som påverkar våra byggnader och dess hälsa och energibehov verkar vara en bristvara och man kan fundera över orsaken till det. Hur många moderna villaägare täpper inte till torpargrundens kattgluggar på vintern i stället för på sommaren i ren okunskap tex.? Kan det vara så att den viktiga och grundläggande kunskapen och erfarenheten som tidigare fördes vidare genom generationer numera drunknar i bruset från ytliga reklambudskap, kändisjournalistik och annat ”crap” som vi dagligen översköljs med.

Förra veckan hittade jag en ”Bondepraktika för rörmokare” i ett antikvariat i Sthlm. Utgiven av Kooperativa förbundet samma år som jag föddes 1958. Den heter ”Bra att veta” med underrubriken ”För köpare och handelns folk om byggnadsvaror och verktyg” Del1: Värme, Sanitet, Vatten, Avlopp. Många olika VVS-produkter beskrivs på ett lättbegripligt sätt med bilder, genomskärningar och text som förklarar dess funktioner. Bla. Kan man läsa om den våta cirkulationspumpen från Perfekta på 0,04hästkrafter och med ytterst liten strömförbrukning. Exakt en sådan satt orginalmonterad i mitt hus och hade fortfarande efter 52år suttit där om inte jag nyligen installerat fjärrvärme. Ett kapitel handlar om fördelningsmätning av varmvatten och värme i lägenheter och det framgår att tekniken redan då, 1958 hade används under 15 år i Sverige och 30år i Danmark. Fabrikatet som beskrivs heter ”Svensk Värmemätning” senare SVM och idag Metrima.

Två av mina passioner är att reducera energibehov i byggnader och att heja på all teknik som behövs för producera el utan miljöpåverkan. För mig är det skrämmande att se alla butiker i Stockholm och på andra ställen som flödar i ljuset från 10.000-tals watt halogenbelysning och där ytterdörrarna står vidöppna hela vintern med en elektrisk värmare ovanför och elslukande kylmaskiner som går resten av året för att frakta bort överskottet från lamporna. Uteserveringar som kan erbjuda sommar året om under infravärmare med elenergi eller gasol hör till vardagen och min frustrationen blir inte mindre utav att handlaren uppger att beteendet är en riktigt god affär för honom och att energipriset endast är en marginell utgift i sammanhanget. Är det inte dax för oss kunder att starta en folkrörelse mot denna typ av beteende. Vem kan tex. starta en Facebookgrupp på temat? Tänk om butiken eller restaurangen fick en miljöbelastnings-märkning vid entrén liknande den på kylskåpet så att folk fattade.

Willy Ociansson – Willy´s CleanTech AB

...viktiga beslut

 

En fastighetsägare satsade pengar på större och inglasade balkonger en annan har bekostat upprustning av lekplatser och grönytor och i ett hus bytte man alla lägenhetsdörrarna och satte in kodlås vid entrén men ingen frågade efter om det lönade sig. En annan fastighetsägare satsade pengar på energibesparande åtgärder och fick många kritiska frågor om det verkligen var lönsamt. Vadå lönsamt…?

 

 

Själv har jag har en elbil en gasbil en solfångare och andelar i ett vindkraftsverk som jag inte ens har räknat på – jag skiter i om det är lönsamt, det är bra för miljön och det räcker gott. Som alla vet finns det en direkt koppling mellan Energiförbrukning och Miljöpåverkan. Våra bostäder står för 40% av landets energiförbrukning och det finns så många fel och brister i fastighetsbeståndet att förbrukningen kan halveras om allt rättas till. Det är varje medborgares plikt att inte i onödan förstöra miljön och den som är fastighetsägare har ett stort ansvar. En ansvarstagande bilägare kör sin gamla 70-talsbil till skroten och köper en ny som bara förbrukar 1/3 så mycket bränsle som den gamla bilen och som dessutom är snygg och trygg.

 

De flesta av våra byggnader är robusta konstruktioner med bra planlösning och som står i uppväxta områden där folk trivs. Dessa skall naturligtvis inte likt bilen skrotas eller rivas utan rustas upp och trimmas in på ett sådant sätt att dess miljöpåverkan radikalt minskar. Ökad rättvisa i boendet, lägre energinota, behagligare inneklimat och minskat skötselbehov kommer på köpet. Att äga ett flerbostadshus där värmen pyser rätt ut i rymden och där folk kan förbruka obegränsade mängder med varmvatten och elström utan att behöva betala extra för det är oansvarigt. Om argumentet är att det lönar sig inte under min livstid så är det dessutom girigt och orättvist mot kommande generationer och kan jämföras med skogsbonden som avverkar den skog som hans far planterade utan att sätta ut nya plantor. Vissa åtgärder är otroligt enkla att genomföra och kan till och med vara gratis. Andra åtgärder så är komplicerade och dyrbara att de inte är ekonomiskt försvarbara. Som bekant finns det ju lågt hängande äpplen som är lätta att plocka och så finns det alltid de där jättefina som hänger högst upp och som man måste hämta stegen för att nå.

 

Om nu alla fastighetsägare är så snåla att de bara gör de enklaste åtgärderna som ger snabba pengar – vem skall då någonsin ha råd att ”plocka de översta äpplena”. Lösningen är att man gör åtgärdspaket där båda sorterna finns med och där de enkla åtgärderna får finansiera de mer komplicerade. När man ändå har plockat fram stegen så är det liksom lika bra att plocka rent på det trädet. Tekniken för detta finns redan klar, Det är bara styrelsens beslut som fattas.

 

Mitt budskap till dig som sitter i styrelsen för ett bostadsbolag eller en brf: Slå klubban i bordet på nästa möte och bestäm Er för att starta processen som leder till ökad rättvisa, behagligare inneklimat och den sköna känsla som det innebär att bidra till att rädda klotet åt barnbarnsbarnen.

Willy Ociansson – Willy´s CleanTech AB

Innan man bestämt sig för att ta tillvara på energin i avluft eller i avlopp så kan det vara bra om man själv kan svara på frågan: Varför?

Om svaret blir: ”För att det är bra för miljön” - så kan det vara bra att ta reda på om det verkligen förhåller sig så.Exergivärdet på den energi som kan tas tillvara är Noll. Exergivärdet på den energi som tack vare återvinningen slipper tillföras huset kan vara väldigt högt eller väldigt lågt beroende på om husets energisystem är rätt konstruerat eller om det är konstruerat som vanligt. Energi som hämtas från elnätet ligger som bekant i topp. Energi som hämtas från fjärrvärmereturen från biobränsleeldat mottryckskraftverk eller spillvärme från industrin ligger i botten och några extra kWh/m2/år har då marginell miljöpåverkan.

Om svaret blir: ”För att det är bra för ekonomin” - så kanske man kan fundera på Vems ekonomi? Enligt lobbyorganisationen Svensk Ventilation www.svenskventilation.se så gynnas alltid fastighetsägarens ekonomi då man bygger om ventilationen i ett befintligt flerbostadshus till FTX och hävdar att de som i stället väljer ”Hål i väggen har hål i huvét”. Det skadar inte att vara lite kritisk till den inställningen och fundera på om det möjligen kan finnas en dold agenda.Som med allt annat vi installerar i våra hus skall installation av ett FTX-system underkastas en grundlig LCC-beräkning. I kalkylen skall finnas uppgift om kostnad för material och arbete vid installationen samt kostnader för underhåll, slitdelar, filter och elförbrukning under husets kvarvarande livslängd samt utebliven hyresintäkt för den yta som upptas. Resultatet ställs mot alternativa lösningar som FVP och F.

Om svaret blir: ”För att få bra komfort” – så kan det vara bra att veta detta: Att det finns tusentals exempel på lägenheter hos SABO – Riksbyggen – HSB som trots avsaknad av FTX-system har ett utmärkt bra inneklimat vilket bevisar att det går fint att med rätt teknik tillföra en mindre mängd kraftigt undertempererad luft till ett uppvärmt rum utan att det leder till obehag. Men det finns tyvärr en stor mängd värdelösa produkter och metoder på marknaden som inte alls duger i dessa sammanhang. Otaliga exempel finns där klåpare har borrat sönder fönsterkarmarna eller den gamla HSB-ventilen som sitter under fönstret i äldre lägenheter och som orsakar stora problem vintertid.

Fits All

Stickade luvor och badshorts finns oftast i en modell som passar de flesta lika dåligt, men när det gäller byggnaders installationer så måste de anpassas till gällande förutsättningar. Husets läge vid en trafikerad väg, byggnader som genererar höga Radonvärden eller VOC-halter och Lågenergihus kräver anpassningar och här är säkert FTX ett bättre alternativ förutsatt att det utförs på ett el-effektivt sätt. Min uppfattning är dock att uteluftens kvalité oftast försämras på sin väg genom filter, fläktar, batterier och kanaler – men det går ju att vädra.

Minns att: Den som använder energi med stor miljöpåverkan för att tillvarata energi utan miljöpåverkan har otur när han tänker.

Willy Ociansson – Willy´s CleanTech AB

På Susning.nu står att läsa: Orrholmen är en stadsdel i Karlstad. Området är en del av det så kallade miljonprogrammet och består av fyra rader hus, med höghus i mitten och låghus på sidorna. Det ligger på en udde ut i Klarälven. När området byggdes ansågs det extremt modernt och kallades "den vita staden". Det förärades till och med ett extranummer av en kvällstidning, tror det var Aftonbladet. Ett exemplar av tidningen finns bevarat på fritidsgården Orrleken, det visar på en ohöljd framtidstro och entusiasm. Området är idag ganska välbevarat och trevligt, för att vara ett miljonområde. Där bor både arbetare, tjänstemän och en riksdagsledamot (v). Att det inte utvecklats till en otrevlig förort kan bero på många olika faktorer. Numera planerar man också nybyggnationer inom området, bland annat ett tolvvåningsbostadshus och pontonbostäder.

Den vita staden är enligt Wikipedia ett begrepp som brukar förknippas med ett flertal olika städer och områden, i regel på grund av en vit färgsättning, men ofta även associerat till en modernistisk arkitektur för ljus och hygien

Tidig vårmorgon. Utifrån öppet vatten i Västeuropas största sjö kommer jag glidande, surfande i havskajaken och når så småningom fram till deltalandet vid Vänerns norra strand. Brusande, dånande inferno när jag styr upp i Dingelsundsådran och häpnar över det snabba miljöombytet från nyss grov öppen sjö med brytande akterliga havsvågor tills nu ett landskap som mest liknar Amazonas källflöden. Floden flyter tyst, maklig, under kronorna på stora lövträd som växer horisontellt ut från eroderad strandlinje utan att verka bry sig ett dugg om tyngdlagen. I det kalla klara vattnet med ursprung i Norska Trysil står vadarfåglar skyddade från solljuset under lövverken, kamouflerade med långa ben och näbb blickstill. Inväntande rätt ögonblick att fånga sitt byte, en groda eller en liten fisk. Hägern flyger nära över vattnet som hämtat ur en scen i Jurassic Park och Bäver simmar ogenerat längs med stranden. Resultatet av deras flit syns överallt. Många av de stora träden har förvandlats till en stubbe som mest liknar toppen på en nyvässad penna. Vid kanterna kan man se Bäverhyddor, men inte ett spår av min art. Är kajaken en tidsmaskin? Vilket århundrade är det? Sinnenas intryck ger ingen ledtråd. Farkosten skär som en ljudlös kniv genom ytspänningen på det helt släta vattengolvet och man undrar ständigt vilken upplevelse som döljer sig bakom nästa hörn. Ett dopp är inte att tänka på - här kryllar säkert av Pirayor. Rundar en skarp krök och plötsligt har jag hjälp av det strömmande vattnet som letar sig mot sjön, havet. Efter ett par kilometer påminns jag av en bågformad bilbro om att detta är vad vi kallar en civiliserad trakt. Och längre fram i morgondiset reser sig de grå kubistiska konturer som är så karakteristiska för staden. Jag lägger vildmarken bakom mig och efter några hundra meter drar jag upp ”stockbåten” på en nyklippt gräsmatta som når ner till vattnet. Några morgonpigga hundägare som redan lämnat söndagssängen är enda beviset för att trakten är bebodd och att ingen neutronbomb nyligen briserat. De stora huskroppar jag nyss fick anstränga mig för att se genom dimslöjan visar sig vara sjuvånings kritvita och tio till antalet. Låga vita radhus och vita lamellhus med två våningar finns mellan mig och giganterna. På denna landtunga i Klarälven byggdes under 60-talet 1.000 lägenheter vilket gör området mer tätbefolkat än Indien. Detta faktum kan ju tyckas trist men är inte det första man som besökare slås av. Leklandet Orrleken, stora grönytor med uppväxta träd, närhet till vatten, båtplatser, bad och orörd natur. På vintern perfekt för en tur med långfärdsskrillorna eller sparken, isborren och pimpelspöet. Allt detta och ändå promenadavstånd till centrum. Det var såklart så stadsplanerare och arkitekter tänkte, då för många år sedan.

“Karlstad har många läckra vattenlägen.

I ett av de allra finaste, nära stadskärnan, ligger Orrholmen, ett brutalt 1960-talsområde med mycket betong och stora skivhus där de vanliga karlstadsborna bor med sjöutsikt åt alla håll och badplatsen på morgonrocksavstånd.

Som tillskott har man de senaste åren fått ett mycket omtalat passivhus i elva våningar och ett helrenoverat jättegarage med konst, busshållplatser och klassisk musik dygnet runt.

En plats dit turisterna aldrig kommer, men där arkitekter kan få inspiration.”

Citerat fd. Stadsarkitekt i Karlstad Gunnar Persson.

OK detta är en VVS-tidning och inte en turistblaska men det är ändå viktigt med en känsla för helhet för att kunna sätta tingen i rätt sammanhang. Området Orrholmen har många ursprungliga kvalitéer och är därför väl värt att vårda, pyssla om, bevara och utveckla. Området består till största delen av hyresrätter ägda av det kommunalägda bostadsbolaget KBAB men det finns även många privatägda bostadsrätter i norra delen av området. KBAB har under de senaste åren satsat stort på att just Utveckla sina fastigheter vilket inte är det samma som att rusta upp en veteranbil till exakt det skick som den hade då den lämnade bilfabriken. Att en veteranbil förbrukar 3liter/mil, spyr ur sig giftiga avgaser och är både obekväm och direkt farlig att åka i gör inte så mycket eftersom den för det mesta inte används. Byggnader som restes i en tid när oljan var nästan gratis, isolering var en bristvara och ingen kunde stava till ordet miljöpåverkan, måste antingen rivas eller genomgå en grundlig förbättring. Deras syfte är inte att påminna om en tid som varit och de används flitigt 8.760timmar varje år. Generationer av människor växer upp i husen och nya generationer människor tillverkas i dem. Området är deras hembyggd och för dem är det viktigare med ett sunt inneklimat med liten miljöpåverkan och med rimlig låg hyra än att husen ser ut som hus gjorde förr.

KBAB´s ledning har alltid visat prov på stor framsynthet i sitt renoveringsprogram och det de gjort med sina sjuvåningshus på Orrholmen kan nog sägas vara ett av de mest intressanta ROT-projekten i landet. Detta är något som Energimyndigheten tagit fasta på och en noggrann studie av hela projektet kommer att ske i samarbete med Karlstads Universitet. De aktuella husen är tio till antalet och innehåller totalt 630 lägenheter.

Av flera anledningar tvingades man ta tag i de stora problem som var förknippade med husens fasader vars utsida bestod av stora betongskivor med synlig ballast. Mellan dessa skivor fanns en fog som konstaterats innehålla det farliga miljögiftet PCB. Dessa fogar var i mycket dåligt skick och på sina håll saknades stora delar av fogmaterialet vilket gav vind och regn fritt spelrum rakt in i fasaden med drag och vattenskador till följd. Efter att tillsammans med Skanska ha tittat på några olika metoder för att åtgärda dem fastnade man för att tilläggsisolera på utsidan med 70mm EPS (cellplast) med en tunnputs utanför. Innan dessa arbeten kunde påbörjas fick man mycket noga sanera bort alla rester av PCB samt blästra stenskivorna för att få bort alger, lavar och smuts som etablerat sig på ytan under 40 år. EPS-skivorna är fästa med både montagelim och långa skruv med stora brickor. Samtliga fönster byts och man valde att välja u-värde 1.2 Platschefen på bygget Jan Andersson utarbetade en montagemetod med vilken man kunde montera de nya fönstren i ett läge längre ut för att undvika den ”gluggkänsla” som annars kan bli resultatet. Ett noggrant hantverk av byggplåtslagaren och rätt materialval är av stor vikt för att eliminera risken för fukt som annars kan tränga in bakom putsen och ställa till problem. Fönsterblecket har tex. en extra kraftig lutning och genomtänkt anslutning mot putsen. Även yttertaken har fått tilläggsisolering, ny plåtbeslagning och papptäckning.

Arbetet med fasaderna kan sägas vara det senaste, inte det sista, steget i renoveringsprocessen. Innan detta arbete vidtogs hade ett helt batteri av olika åtgärder genomförts under flera års tid och faktiskt är det så att många åtgärder återstår att göra.

Mellan husen finns ett gigantiskt bilgarage med bil och bussgata under tak. Detta stora garage ventilerades med tio stora bullrande fläktar som var och en förbrukade lika mycket elström som en elvärmd villa. När fläktarna projekterades 1965 luktade bilarnas avgaser väldigt illa och var så giftiga att man kunde dräpa sig själv med hjälp av dem. Det visade sig räcka med att 1-2 av fläktarna var i drift för att bibehålla luftkvalitén i garaget och vips hade man sparat 160.000kWh elström per år. I den inre delen av garaget hade nå´t ljushuvud på senare år installerat flera stora varmluftsaggregat med feta kablar och elbatteri. De fick såklart körförbud samma dag som de upptäcktes för flera år sedan och ingen verkar har saknat dem sedan dess. All den samlade avluften från lägenheterna sugs med hjälp av frånluftsfläktarna i varje hus upp till vinden och vidare därifrån till bilgaraget i bottenplan. I blandningskammaren på vinden i varje hus fanns ett modernt men odefinierat system med stort värmebatteri i uteluften och stor industrifläkt. 2” glykolfyllda ledningar kopplade samman batterierna på vinden med fjärrvärmeväxlaren i källaren och varje anläggning hade begåvats med egen DUC för att styra – vad då? Ingen lyckades räkna ut vad detta spektakel skulle användas till och grejerna förpassades till de sälla jaktmarkerna på skroten. Förutom 2” rören som i en framtid skall få äran att köra miljöriktig solenergi i motsatt rikting – från taket mot fjärrvärmenätet och på så vis kompensera för de dåliga åren.

De tio husen har var sin tvättstuga och alla dessa hade i modern tid fått ny ventilation. Någon tryckte fel på miniräknaren och luftomsättningen blev 10ggr i timmen. De små tvättande gummorna sögs mot frånluftsdonen och man hade kunnat utnyttja tvättstugorna för vindtunnelprovning av nya personbilar. Nu är decimalkommat tillbaka på rätt ställe och allt är frid och fröjd.

Husens frånluftsfläktar hade utrustats med frekvensstyrning för att hålla ett jämnt undertryck i kanalen men den som gjorde jobbet glömde att givaren måste referera till trycket ute. Den slangen saknades på alla tjugo anläggningarna vilket gjorde att kanaltrycket var perfekt när servicefolket var på plats med fläktrumsdörren öppen. När gubbarna gick och dörren stängdes trampade fläkten gasen i botten och 630 lägenheter fick kraftig överventilation med visslande ventiler, dragproblem, missbelåtna kunder och skyhög energinota i släptåg. Felet rättades till efter några år och fläktarna kompletterades med kompensering för låg utetemp.

Vart och ett av husen har två trapphus och innanför dessa tjugo entrédörrar har sedan husen byggdes funnits ett tilluftsaggregat bestyckat med spjäll, spjällmotor, luftfilter, värmebatteri, ventilmotor, automatikutrustning och fläkt med elmotor. Mycket grejer blir det som kräver filterbyte, smörjfett, tillsyn, service och massor med energi. Dessa anläggningar har under 40 år tjänat ett gott syfte åt fläkt och energibolag. Fläktarna stoppades, värmen stängdes av och batterierna tömdes på vatten. Det enda som hände var att det äntligen blev tyst och skönt och lite svalare i trapphuset precis så som det skall vara i ett trapphus. Efterhand som husen nu får nya fasader demonteras dessa gamla reliker och ersätts med en liten radiator på väggen. Flera ton onödigt Hi-tech crap skrotas, smälts ner och dyker efter inkarnation upp som något användbart – kanske ett armeringsjärn.

Resultatet efter alla dessa åtgärder är att energiförbrukningen gott och väl halverats, kvalitén på inneklimatet gott och väl fördubblats och det roligaste av allt- det finns massor kvar att göra.

Det säger väl en del om regelverket när stressbyggda bostadshus från mitten av 60-talet med enkla och billiga åtgärder för under 150.000kr/lgh kan fås att med råge klara dagens nybyggnadsregler beträffande energiförbrukning.

20 budord som tips på vägen:

1. Inventera alla installationer

2. Ifrågasätt nyttan med var och en av alla inventerade system och dess beståndsdelar

3. Stäng av onödiga ventilationsfläktar

4. Stäng av varmluftsinblås i trapphus

5. Stäng av varmluftsinblås i tvättstugor

6. Stäng av värmesystem i bilgarage

7. Stäng av omoderna motorvärmaranläggningar

8. Stäng av elvärme i stuprören

9. Stäng av värmen i garageuppfarter och lastbryggor

10. Stäng av arbetslösa DUC´ar

11. Stäng av alla andra system som verkar onödiga

12. När de har stått still ett år utan att någon saknat dem eller dött så kan de demonteras

13. Reducera luftmängden i alla ”normala” lägenheter till 0,35l/s/m2

14. Vid problem med Radon eller emissioner så måste dessa om möjligt elimineras först

15. Bojkotta alla typer av glödlampor helt

16. Byt alla 125W Hg lampor till 70W Na utan att ändra armaturen

17. Trimma alla skymningsrelän och byt till nya vid behov – varje minut per dag ytterbelysningen är tänd i onödan kostar massor per år.

18. Byt till rätt storlek på bolagets alla huvudsäkringar – för KBAB motsvarade den åtgärden vd´s årslön

19. Du kommer träffa många duktiga NEJ- sägare på din resa – När de dyker upp vet du att du är på rätt väg

20. Företagsledningens stöd och mandat är ditt viktigaste redskap

 

Våga testa & Lycka till

Willy Ociansson – Willy´s CleanTech AB