Kasta loss
De gamla nötta uttrycken ”Det går som tåget” resp. ”Det går som på räls” har på ett par år fått en helt ny innebörd och jag tycker mig se en röd tråd. Kan det vara så att de Räknenissar som kommer fram till att energibesparande åtgärder i fastighetsbeståndet är olönsamma och de som drar samma slutsats beträffande upprustning och underhåll av järnvägar och tåg är klasskamrater från Handels eller har de bara använt samma litteratur?
Jag jobbade under många år med att söka fel i industriella processer vilket kan betraktas som ett väldigt svårt jobb, men att finna fel i byggnader som jag pysslar med nu kan inte ens med god fantasi anses vara komplicerat, för om det är något det är gott om i hus så är det just fel. Och ingen verkar bry sig. Hur i all värden kan det vara möjligt att många % av husens radiatorer fortfarande tillåts vara felkopplade 40 år efter att husen byggdes eller att varvtalsstyrda fläktar tillåts att ständigt gå på full fart, ineffektiv belysning utan styrning, el-värme i oisolerade plåtgarage och annat otyg - vad är det som hindar oss från att leta reda på bristerna och genast rätta till dem? Inte ens om man vet att det finns ett fel och inte ens om man vet exakt vad som behöver åtgärdas och inte ens om man vet att det är lönsamt så borgar det för att det blir gjort.
Energieffektivisering är en underutvecklad bransch eller i mer positiva ordalag, en bransch med väldigt stor utvecklingspotential.
Bristande intresse på alla nivåer, inpissade revir, gigantiska skygglappar, dåligt självförtroende, stuprörstänk och en utbredd låt-gå-mentalitet är exempel på vad jag ofta träffar på och resultatet blir missbelåtna kunder och en skenande energinota. Man kan räkna ihjäl sig på att försöka minska kostnaden vid inköp av energi eller kanske överväga att utvinna den i egen regi men lägger inte en bråkdel av mödan på att stoppa utflödet vilket är väldigt mycket enklare och ur miljösynpunkt långt överlägset.
Kanske dags att kasta loss?
Fjärrvärmebranschen har ju länge odlat ett rykte om sig att vara en väldigt miljövänlig uppvärmningsform vilket oftast är en helt riktig inställning – men inte alltid har det visat sig. SABO har gjort en rejäl genomlysning som visar på stora skillnader mellan olika fjärrvärmenät. Man använder faktorn ”Gram CO2-ekvivalenter per kWh” och spannet mellan de olika näten är så stort som från 1,2 till 476 samtidigt som ”Nordisk Elmix” uppges ha siffran 100. ”Miljövärdering av energianvändning” heter rapporten som finns att hämta under Energi på sabo.se och i bilaga 2 kan du se hur just din leverantör sköter sig. Ryktet säger att man är beroende av en leverantör om man är ansluten till fjärrvärme vilket inte stämmer alls. Det finns en hel palett med spännande lösningar för den som vågar ta steget och släppa förtöjningarna.
