WILLY’S KRÖNIKOR

I vart tredje nummer av tidningen ”Energi & Miljö” (Energi-och Miljötekniska Föreningens tidning) finns Willy med som krönikör. Här kan ni följa detta flöde av krönikor:



  • Om jag varit krönikör i Svenska MAD…

    så hade det denna gång handlat om USA´s president. Men eftersom detta är en seriös blaska så kommer varken han eller Nord Koreas lika tragiska motsvarighet att omnämnas med ett enda ord.

    För 20-30år sedan var motorvärmare på tapeten och väldigt många parkeringar i anslutning till bostäder och arbetsplatser utrustades med den tidens finess.
    Nu ökar behovet av laddplatser för elbilar med en svindlande fart och då kommer motorvärmarnas infrastruktur hjälpa oss tillgodose behovet. Kablar med tillräckliga dimensioner finns ända fram och fastigheternas huvudsäkringar etc. är tillräckligt väl tilltagna för att klara laddningen. Återstår bara att byta de gamla uttagen mot smarta lådor som håller ordning så att kostnaden för strömmen hamnar hos rätt kund och gör så att bilägaren via en app i telefonen kan styra och övervaka laddningen. Naturvårdsverkets KLIMATKLIVET betalar upp till halva investeringen förutsatt att installationen uppfyller deras krav – tyvärr har det klagats en del på byråkratisk administration för att få del av bidraget och det bör Naturvårdsverket ändra på.

    Energinörd – en trendig folkrörelse

    Egen elproduktion med solceller har blivit en folkrörelse som växer så det knakar och nästa stora hype blir att lagra energin i egna batterier eller troligen kraftfulla kondensatorer i framtiden. Batterilagring kräver omvandling från el till kemisk energi och tillbaka till el igen. Men i en kondensator lagras elenergi som just elenergi utan omvandling vilket minskar förlusterna. I framtiden kommer bilars och bussars batterier få en andrahandsmarknad så att när de inte längre duger i fordonen kan de tjänstgöra som stationära i fastigheter.

    Vill man vara riktig trendig så satsar man på att koppla loss sitt hus från elnätet och bli ”off-grid”. Inte så många strävar mot det idag men inom en snar framtid kommer även det att bli en folkrörelse om du frågar mig. Alla prylar som behövs finns redan i butik som standardkomponenter och många båtägare och folk med fritidshus på fjället är ju redan där – tänk att aldrig mer få en räkning för elenergi eller elnät. Lite som vi med elbil som aldrig mer behöver svänga in på macken eller bry oss om att mackägaren skyltar om med nytt bensinpris utanför.

    Någon sa till mig att det där med elbil gör ingen skillnad så länge alla gigantiska tankfartyg i världshaven kör på skitig olja utan krav på avgasrening. Och det stämmer ju ända tills man kommer på att tankfartygen slutar nog finnas när ingen använder det dom har i lastrummet och att den ofantliga mängd elenergi som idag använd till landets tre raffinaderier ju kan användas för att köra bil med istället.

    Hur mycket kostar en brun häst?

    Är en lika korkad fråga som ”Hur långt är ett snöre?” eller ”Är fjärrvärme miljövänligt?”  Jo, det beror liksom på..!

    Winston Churchill lär ju ha sagt att ”Champagne skall vara kall, torr och gratis”. Om du frågar mig så skall ”Fjärrvärme vara billig, tillförlitlig och miljövänlig”. Ta reda på vilken CO2-belastning fjärrvärmen i just ditt fjärrvärmenät verkligen har och var kritisk i din granskning. Från 50gram/kWh och uppåt är på tok för mycket. Energi ur elnätet genererar olika utsläpp beroende på hur den genereras och den som inte ställer några miljökrav på sin el får räkna med att den belastar miljön med 100gram/kWh. Är man inte nöjd med fjärrvärmens pris och miljöpåverkan så kan man liksom elkunden släppa förtöjningarna och segla därifrån.

    Willy Ociansson
    Willy´s CleanTech AB
    EnergyBooster AB



  • EcoDriving av fastighet

    Jag känner inga långtradarchaufförer eller deras chefer men jag har ändå en tydlig uppfattning om dem. De är säkert födda som bilfantaster och vet det mesta om motorer, oljor, växellådor, bakaxlar, däck och tunga släp. De har även kunskap om hur man kör så bränslesnålt som möjligt – man vill ju inte tanka för ofta.

    Framför allt kan de alla detaljer om sin egen tradare och några veckor innan det är dags att byta den gamla mot en ny så suger de likt tvättsvampar upp all information om den nya bilen. När bilen levereras vet de redan alla tekniska data, hur bilradion funkar och hur man öppnar sidofönstren – inget är oklart och det är kul att gå till jobbet.

    Jag känner däremot rätt många hundra bovärdar, husvärdar, vicevärdar, fastighetsskötare, lokalvårdare, fastighetstekniker och deras chefer från norr till söder. De flesta är väldigt intresserade av fastigheter och av de som bor där men av någon anledning finns det stora kunskapsluckor i hur hus fungerar generellt och även om hur deras egna fastigheter är beskaffade. Ibland beror det på att man inte har så stort intresse och vanligtvis beror det i sin tur på att den organisation man jobbar i inte inbjuder till ett nyfiket och öppet sinnelag.

    Det finns på sina håll ett ”Stuprörstänk” och ett utbrett ”Revirpinkande” där man har tydligt markerade gränser mellan olika grupperingar. Ett konkret och inte så ovanligt exempel är när dörrar till teknikutrymmen har lås där bovärdens nycklar inte passar och gärna en skylt som klargör att innanför denna dörr får endast tekniker vistas eller när teknikerna på fältet är strikt uppdelade i OVK, EL och VVS samtidigt som kontoret är uppdelad med tydliga gränser mellan Energi och Bygg och Ekonomi. Lite som läkarskrået har en tydlig uppdelning mellan Kropp och Skäl och Tänder trots att alla komponenterna sitter i samma kropp och förväntas fungera bra ihop.

    De fastighetsbolag som lyckats bäst i sin strävan att reducera energiåtgången är oftast de som demonterat dessa osynliga murar och hinder och släpper fram de som visar nyfikenhet, intresse och kunskapstörst. När man lär känna personerna bakom titeln visar det sig ofta att de har en hel palett av kunskap och intresse inom ett betydligt bredare spektra än det som förväntas av dem på jobbet. De bygger hus, renoverar bilar och båtar, fiskar, dyker och flyger drake. För att bemästra dessa färdigheter har de under årens lopp skaffat massor av kunskap som de aldrig nyttjar på jobbet.

    Ibland saknas det några pusselbitar om hur hus fungerar och vilka faktorer som påverkar byggnaders energiåtgång.

    Uppmuntra personalen att spela på alla strängar och erbjud vidareutbildning och kunskapsöverföring utanför de invanda mönstren så kommer de att blomstra.

    Genomför sedan alla lönsamma besparingsåtgärder i syfte att spara pengar och förbättra inneklimatet så får ni Energi och Miljöfördelarna på köpet.

     

    Willy Ociansson
    Willy´s CleanTech AB
    EnergyBooster AB



  • Tid för Hummer – eller inte…?

    Första måndagen efter 20september varje år är det Hummerpremiär d.v.s. det är tillåtet att fånga de delikata skaldjuren. Ett folknöje på blodigt allvar som kan sägas vara Bohusläns svar på Älgjakten.

    I normala fall har alla andra tagit upp båten vid den tiden på året och det är långkalsongväder ute på sjön. Men nu är inget längre normalt. Björkarnas löv är fortfarande gröna, syrenerna blommar på nytt, vissa fåglar är inne på tredje kullen, folk badar ännu i havet och många låter fortfarande båten ligga i trots att de inte fiskar – behagligt men skrämmande onormalt. Samtidigt som halva USA´s befolkning hellre röstar på en Pajas än på en kvinna. Kanske tänker de att Pajasar har vi haft några förut men en kvinna är något helt nytt och oprövat. En del av oss påminns om den skruvade amerikanska 60-talskomedin ”En ding, ding, ding, ding värld” med Spencer Tracy.

    De flesta CO2-skeptiker har tystnat eller dött och alla verkliga experter är eniga om att omställningen till fossilfritt behöver påskyndas. Gigantiska fossilbilar som heter Hummer och andra som V90 med fyra avgasrör känns hopplöst förlegade samtidigt som allt fler bilar helt utan avgasrör dyker upp på vägarna, jag såg min första Tessla X häromdagen och har själv just börjat slita på min tredje elbil.

    Rationellare byggen

    Energieffektivisering och utbyggnad av förnybart genomförs i en rasande takt över hela värden och länder och världsdelar överträffar ständigt varandra i detta arbete men utsläppen fortsätter ändå att öka och här finns värdefulla marknadsandelar för vår bransch men vi tvingas vara innovativa på ett sätt som vi inte behövt tidigare. En byggboom av sällan skådat slag har redan inletts men resurser saknas i alla led. Varje sten behöver lyftas i jakten på rationellare arbetsmetoder, nya entreprenadformer och smarta men robusta prylar för att hinna mer på samma tid men till en lägre kostnad. Begreppet ”Copy/Paste” är en helig ko hos Arkitekter och Konstruktörer som helst vill att varje byggnad skall vara helt unik. Den kon behöver nödslaktas genast om vi ska mäkta med de ökade kraven.

    Bilindustrin skapar ständigt nya modeller baserade på förra årsmodellens grundkonstruktion och genom att kopiera konkurrenternas smarta lösningar. Några kosmetiska justeringar är det enda som behövs för sminka liket och komma ut med en ”Ny bil”. Dessutom samarbetar olika märken om väldigt många av de byggstenar som en bil består av och genom att kombinera dessa på lite olika vis uppstår helt nya bilar. En Rubiks kub består av 54st byggstenar som kan kombineras i 43.252.003.274.489.856.000 olika positioner men det behövs trots detta aldrig mer än 20 vridningar för att återställa den. På samma vis kan enkla, välbeprövade och robusta lösningar återanvändas och kombineras i all oändlighet för att skapa byggnader eller bilar som ser helt olika ut men som är rationella att konstruera och bygga. Och vad är problemet om ett hyreshus i Örebro och ett i Malmö skulle råka bli helt identiskt med en väl fungerande kåk i Linköping eller rent av råkar påminna om Kv.Seglet i Karlstad?

    Luftskatt

    I många år har man kunnat köpa produkten ”Andningsluft” som levereras i trycksatta flaskor och det finns ett par dominerande aktörer på den marknaden. Nu har de upptäckt att vissa skrupelfria medborgare går omkring och andas helt gratis ute i det fria vilket ju måste stävjas. Leverantörernas intresseorganisation ”Svensk Luft” lobbar nu friskt hos Regeringskansliet för att få dessa att med hänvisning till EU-regler införa en luftskatt som skall drabba de som tjuvandas. Vad har vi för galenskaper att vänta oss härnäst – Skatt på sol kanske?



  • Grattis till Forskarvärlden!

    Kännetecknande för ett projekt är att det finns:

    • Ett startdatum
    • Ett tydligt mål
    • En budget
    • Ett avslut
    • En tårta till emftermiddagskaffet

    Forskning inom ett visst område kan betraktas som ett projekt vars mål är att finna lösningar på ett komplext problem. Cancerforskningen kommer tex. behöva massor av pengar och ytterligare många år innan gåtan är löst, vilket är djupt beklagligt.

    Men stort grattis till alla Er som forskat på frågeställningen ”Vad skall vi göra med de befintliga bostadshusen för att förbättra inneklimatet och reducera energiåtgången?” – Ni har nu hittat alla svar och därmed är projektet slut. Möjligen skulle någon kunna ägna några timmar åt att sammanställa resultaten i en lättbegriplig text, eller ännu hellre som ett antal korta instruktionsfilmer publicerade på ”Tuben”. Därefter kan tårtan dukas fram.

    Kanske något statligt verk som jobbar med bostäder eller någon myndighet som sysslar med energifrågor kunde ta den stafettpinnen? Men det är viktigt att det blir enkla och tydliga direktiv – dvs raka motsatsen till de luddiga formuleringar och gummibandsparagrafer som vi redan sett mer än tillräckligt av, och som ger utrymme för oseriösa väskdängare att kränga en massa helt onödigt krims-krams till lättlurade fastighetsägare med hänvisning till lagstiftningen.

    Det är nu hög tid för oss andra att kavla upp ärmarna, spotta i nävarna och på bred front i landets alla bostadshus genomföra det alla ni forskare kommit fram till.

    Regnkappa på fasaden och paraply över skorstenen – hur svårt kan det vara?

    Alla är överens om att vi går mot ett klimat med mildare vintrar och mer blåst och regn. De flesta hus har en klimatskärm av tegel eller puts som är hygroskopisk, dvs den suger åt sig vatten med hjälp av kapillärverkan. Vattnet som senare torkar genom avdunstning letar sig i form av vattenånga fram till ställen där den orsakar problem.

    Vattnet som sugits upp av tegel och pust på söderfasaden vandrar tex. inåt i väggen när solen skiner. Avdunstningen gör att ytterväggen blir svinkall vilket skapar obehag hos den som bor på insidan. Från yttertak till källare står blöta murstockar inklädda i trä och byggskivor som skapar perfekt grogrund för mögel och hussvamp. Avdunstningen som sker inne i de murade kanalerna kyler byggnaden, vilket påverkar komforten och kostar oss energi.

    Att murstocken kyls motverkar självdragets funktion då den nerkylda luften inte vill stiga och kalla ytor som gränsar till rummet skapar otrivsamt inneklimat. En enkel plåthuv på skorstenen och djupverkande impregnering av fasaden med produkter baserade på Silaner ger GoreTex-liknande egenskaper, vilket enkelt och billigt löser problemet både nu och en väldigt lång tid framöver.

    Ovanstående är exempel på vad forskningen kommit fram till och forskningsresultaten finns sedan länge publicerade – Fastighetsägare: Exakt vad väntar ni på?

    Tänk om det regnar ner i 500.000 ventilationspipor…

    -1,2 miljoner småhus och hälften av alla äldre lägenheter har självdragsventilation. Många saknar regnskydd.
    -Skorstensöppningarna till 500.000 ventilationspipor kan antas ha en sammanlagd yta av 30.000 m2
    -På varje m2 regnar det i snitt 700liter/år
    -21.000.000 liter vatten rinner därmed ner i landets skorstenar
    -Det åtgår 0,63 kWh för att avdunsta varje liter vatten

    21.000.000 x 0,63 = 13.230.000 kWh

    Drygt Trettonmilljoner kilowattimmar och en massa obehag som enkelt och billigt kan elimineras – Fastighetsägare: Exakt vad väntar ni på?

    Willy



  • Lyckligt ovetande

    Vem minns inte då Aftonbladet frågade 5 personer ”Är du orolig för strömavbrott”? Varvid en av dem svarade ”Nej, jag bor i Stockholm så jag är inte beroende av strömmen”.

    En icke namngiven person i min bekantskapskrets säger sig inte påverkas av att bensinpriset ökar – ”Jag tankar alltid för 100-spänn”. Samma person hävdar med en dåres envishet att bilen förbrukar mindre bränsle när han har husvagnen på släp.

    Härom dagen mötte jag en vuxen man på en trottoar i Lund. Han passade på att städa plånboken samtidigt som han promenerade och snitslade ogenerat sin väg med gamla kvitton och annat skräp trots att det hängde en papperskorg på varannan lyktstolpe.

    Det händer att jag avundas dessa människor – tänk så skönt det måste vara att inte veta och därför inte behöva bry sig ett dugg.

    Varje dag matas vi med nya katastrofer på kvällstidningarnas löp. Det handlar om allt från att Stenmark tvingas bryta Let´s Dance till att en meteorit snart kommer ödelägga vår planet eller upptäckten av en ny muterad supervirus med ett skitläskigt namn som smugit sig in i våra sängkläder.

    Den förestående klimatförändingen säljer inga lösnummer men påstås vara det enda hot som skapar mer oro hos forskarna än hos ”Svensson”. Endast när det dyker upp någon flumdoktor som förnekar att vår livsstil är en del av orsaken till den globala uppvärmningen så ges ämnet större utrymme i blaskorna än reklam för fastfood, bantningspiller och skönhetsoperationer. Och när samma flumdoktor torgför att det är nyttigt med lite sprit och en cigg då och då så upphöjs nyheten till att få pryda förstasidan.

    Det nya Sverige
    Utan att ha belägg så känns det som om Sverige går från att ha varit ett land med ett stort antal världsledande teknikföretag till att bli ett land där halva befolkningen bygger hemsidor och den andra halvan stryker skjortor och säljer bostadsrätter till de som bygger hemsidor. Nedmonteringen började redan när jag gick i högstadiet på 70-talet då akademikeretablissemanget såg ner på oss som hade teknikintresse. Lärare och föräldrar hotade barnen med att ”Sköter du dig inte i skolan så hamnar du på Bruket”. Teknikprogrammen kallades ”Yrkesskolan” och betraktades som en avstjälpningsplats för obegåvade elever. SYO-konsulenten var den som genom råd till föräldrarna sorterade elever till högre studier eller till tippen.
    Indien, Kina, Pakistan och många andra fd. u-länder har detta synsätt att tacka för det relativa välstånd de idag åtnjuter efter att vi dumpat vår industriteknik med både maskiner och Know-how i deras länder där man ser upp till innovatörer, entreprenörer och yrkeskunnigt folk som inte drar sig för att få skit under naglarna.
    Låt inte detta fortgå…. alla kan inte jobba i serviceyrken. Skutan måste vändas genom krafttag i form av höjda anslag till teknisk utbildning på alla plan och genom att stötta de som vill lägga grunden för att bygga stabila industriföretag med ”Lite snack och Mycket verkstad”. Svenska staten måste dessutom hjälpa landets Innovatörer bl.a genom att som i USA ge dem ett starkt skydd mot patentstöld.

    Willy