WILLY’S KRÖNIKOR

I vart tredje nummer av tidningen ”Energi & Miljö” (Energi-och Miljötekniska Föreningens tidning) finns Willy med som krönikör. Här kan ni följa detta flöde av krönikor:



  • Puhh vilken vinter

    Puhhh… vilken vinter vi haft. Tänkt vilka enorma påfrestningar våra byggnader utsattes för och inte minst alla VVS-anläggningar. Själv drabbades jag av en söndersprängd vattenmätare i fritidshuset men tack och lov inga vattenskador.

    De flesta fastighetsägare lever kvar i förvissningen att det är isen som spränger rör och värmebatterier när det ju i själva verket är det instängda vattnets tryck som ställer till problemen vilket också förklarar ”sönderfrusna” ledningar i utrymmen där det ju inte varit kallt. Med denna enkla vardagskunskap i bagaget skulle många kostsamma vattenskador kunna elimineras och Försäkringsbolagen borde ha stort intresse av detta.

    Just grundläggande vardagskunskap som påverkar våra byggnader och dess hälsa och energibehov verkar vara en bristvara och man kan fundera över orsaken till det. Hur många moderna villaägare täpper inte till torpargrundens kattgluggar på vintern i stället för på sommaren i ren okunskap tex.? Kan det vara så att den viktiga och grundläggande kunskapen och erfarenheten som tidigare fördes vidare genom generationer numera drunknar i bruset från ytliga reklambudskap, kändisjournalistik och annat ”crap” som vi dagligen översköljs med.

    Förra veckan hittade jag en ”Bondepraktika för rörmokare” i ett antikvariat i Sthlm. Utgiven av Kooperativa förbundet samma år som jag föddes 1958. Den heter ”Bra att veta” med underrubriken ”För köpare och handelns folk om byggnadsvaror och verktyg” Del1: Värme, Sanitet, Vatten, Avlopp. Många olika VVS-produkter beskrivs på ett lättbegripligt sätt med bilder, genomskärningar och text som förklarar dess funktioner. Bla. Kan man läsa om den våta cirkulationspumpen från Perfekta på 0,04hästkrafter och med ytterst liten strömförbrukning. Exakt en sådan satt orginalmonterad i mitt hus och hade fortfarande efter 52år suttit där om inte jag nyligen installerat fjärrvärme. Ett kapitel handlar om fördelningsmätning av varmvatten och värme i lägenheter och det framgår att tekniken redan då, 1958 hade används under 15 år i Sverige och 30år i Danmark. Fabrikatet som beskrivs heter ”Svensk Värmemätning” senare SVM och idag Metrima.

    Två av mina passioner är att reducera energibehov i byggnader och att heja på all teknik som behövs för producera el utan miljöpåverkan. För mig är det skrämmande att se alla butiker i Stockholm och på andra ställen som flödar i ljuset från 10.000-tals watt halogenbelysning och där ytterdörrarna står vidöppna hela vintern med en elektrisk värmare ovanför och elslukande kylmaskiner som går resten av året för att frakta bort överskottet från lamporna. Uteserveringar som kan erbjuda sommar året om under infravärmare med elenergi eller gasol hör till vardagen och min frustrationen blir inte mindre utav att handlaren uppger att beteendet är en riktigt god affär för honom och att energipriset endast är en marginell utgift i sammanhanget. Är det inte dax för oss kunder att starta en folkrörelse mot denna typ av beteende. Vem kan tex. starta en Facebookgrupp på temat? Tänk om butiken eller restaurangen fick en miljöbelastnings-märkning vid entrén liknande den på kylskåpet så att folk fattade.

     Willy



  • Den vita staden

    På Susning.nu står att läsa: Orrholmen är en stadsdel i Karlstad. Området är en del av det så kallade miljonprogrammet och består av fyra rader hus, med höghus i mitten och låghus på sidorna. Det ligger på en udde ut i Klarälven. När området byggdes ansågs det extremt modernt och kallades "den vita staden". Det förärades till och med ett extranummer av en kvällstidning, tror det var Aftonbladet. Ett exemplar av tidningen finns bevarat på fritidsgården Orrleken, det visar på en ohöljd framtidstro och entusiasm. Området är idag ganska välbevarat och trevligt, för att vara ett miljonområde. Där bor både arbetare, tjänstemän och en riksdagsledamot (v). Att det inte utvecklats till en otrevlig förort kan bero på många olika faktorer. Numera planerar man också nybyggnationer inom området, bland annat ett tolvvåningsbostadshus och pontonbostäder.

    Den vita staden är enligt Wikipedia ett begrepp som brukar förknippas med ett flertal olika städer och områden, i regel på grund av en vit färgsättning, men ofta även associerat till en modernistisk arkitektur för ljus och hygien

    Tidig vårmorgon. Utifrån öppet vatten i Västeuropas största sjö kommer jag glidande, surfande i havskajaken och når så småningom fram till deltalandet vid Vänerns norra strand. Brusande, dånande inferno när jag styr upp i Dingelsundsådran och häpnar över det snabba miljöombytet från nyss grov öppen sjö med brytande akterliga havsvågor tills nu ett landskap som mest liknar Amazonas källflöden. Floden flyter tyst, maklig, under kronorna på stora lövträd som växer horisontellt ut från eroderad strandlinje utan att verka bry sig ett dugg om tyngdlagen. I det kalla klara vattnet med ursprung i Norska Trysil står vadarfåglar skyddade från solljuset under lövverken, kamouflerade med långa ben och näbb blickstill. Inväntande rätt ögonblick att fånga sitt byte, en groda eller en liten fisk. Hägern flyger nära över vattnet som hämtat ur en scen i Jurassic Park och Bäver simmar ogenerat längs med stranden. Resultatet av deras flit syns överallt. Många av de stora träden har förvandlats till en stubbe som mest liknar toppen på en nyvässad penna. Vid kanterna kan man se Bäverhyddor, men inte ett spår av min art. Är kajaken en tidsmaskin? Vilket århundrade är det? Sinnenas intryck ger ingen ledtråd. Farkosten skär som en ljudlös kniv genom ytspänningen på det helt släta vattengolvet och man undrar ständigt vilken upplevelse som döljer sig bakom nästa hörn. Ett dopp är inte att tänka på – här kryllar säkert av Pirayor. Rundar en skarp krök och plötsligt har jag hjälp av det strömmande vattnet som letar sig mot sjön, havet. Efter ett par kilometer påminns jag av en bågformad bilbro om att detta är vad vi kallar en civiliserad trakt. Och längre fram i morgondiset reser sig de grå kubistiska konturer som är så karakteristiska för staden. Jag lägger vildmarken bakom mig och efter några hundra meter drar jag upp ”stockbåten” på en nyklippt gräsmatta som når ner till vattnet. Några morgonpigga hundägare som redan lämnat söndagssängen är enda beviset för att trakten är bebodd och att ingen neutronbomb nyligen briserat. De stora huskroppar jag nyss fick anstränga mig för att se genom dimslöjan visar sig vara sjuvånings kritvita och tio till antalet. Låga vita radhus och vita lamellhus med två våningar finns mellan mig och giganterna. På denna landtunga i Klarälven byggdes under 60-talet 1.000 lägenheter vilket gör området mer tätbefolkat än Indien. Detta faktum kan ju tyckas trist men är inte det första man som besökare slås av. Leklandet Orrleken, stora grönytor med uppväxta träd, närhet till vatten, båtplatser, bad och orörd natur. På vintern perfekt för en tur med långfärdsskrillorna eller sparken, isborren och pimpelspöet. Allt detta och ändå promenadavstånd till centrum. Det var såklart så stadsplanerare och arkitekter tänkte, då för många år sedan.

     

    “Karlstad har många läckra vattenlägen.  I ett av de allra finaste, nära stadskärnan, ligger Orrholmen, ett brutalt 1960-talsområde med mycket betong och stora skivhus där de vanliga karlstadsborna bor med sjöutsikt åt alla håll och badplatsen på morgonrocksavstånd.

     Som tillskott har man de senaste åren fått ett mycket omtalat passivhus i elva våningar och ett helrenoverat jättegarage med konst, busshållplatser och klassisk musik dygnet runt.

     En plats dit turisterna aldrig kommer, men där arkitekter kan få inspiration.”

     Citerat fd. Stadsarkitekt i Karlstad Gunnar Persson.

     

    OK detta är en VVS-tidning och inte en turistblaska men det är ändå viktigt med en känsla för helhet för att kunna sätta tingen i rätt sammanhang. Området Orrholmen har många ursprungliga kvalitéer och är därför väl värt att vårda, pyssla om, bevara och utveckla. Området består till största delen av hyresrätter ägda av det kommunalägda bostadsbolaget KBAB men det finns även många privatägda bostadsrätter i norra delen av området. KBAB har under de senaste åren satsat stort på att just Utveckla sina fastigheter vilket inte är det samma som att rusta upp en veteranbil till exakt det skick som den hade då den lämnade bilfabriken. Att en veteranbil förbrukar 3liter/mil, spyr ur sig giftiga avgaser och är både obekväm och direkt farlig att åka i gör inte så mycket eftersom den för det mesta inte används. Byggnader som restes i en tid när oljan var nästan gratis, isolering var en bristvara och ingen kunde stava till ordet miljöpåverkan, måste antingen rivas eller genomgå en grundlig förbättring. Deras syfte är inte att påminna om en tid som varit och de används flitigt 8.760timmar varje år. Generationer av människor växer upp i husen och nya generationer människor tillverkas i dem. Området är deras hembyggd och för dem är det viktigare med ett sunt inneklimat med liten miljöpåverkan och med rimlig låg hyra än att husen ser ut som hus gjorde förr.

    KBAB´s ledning har alltid visat prov på stor framsynthet i sitt renoveringsprogram och det de gjort med sina sjuvåningshus på Orrholmen kan nog sägas vara ett av de mest intressanta ROT-projekten i landet. Detta är något som Energimyndigheten tagit fasta på och en noggrann studie av hela projektet kommer att ske i samarbete med Karlstads Universitet. De aktuella husen är tio till antalet och innehåller totalt 630 lägenheter.

    Av flera anledningar tvingades man ta tag i de stora problem som var förknippade med husens fasader vars utsida bestod av stora betongskivor med synlig ballast. Mellan dessa skivor fanns en fog som konstaterats innehålla det farliga miljögiftet PCB. Dessa fogar var i mycket dåligt skick och på sina håll saknades stora delar av fogmaterialet vilket gav vind och regn fritt spelrum rakt in i fasaden med drag och vattenskador till följd. Efter att tillsammans med Skanska ha tittat på några olika metoder för att åtgärda dem fastnade man för att tilläggsisolera på utsidan med 70mm EPS (cellplast) med en tunnputs utanför. Innan dessa arbeten kunde påbörjas fick man mycket noga sanera bort alla rester av PCB samt blästra stenskivorna för att få bort alger, lavar och smuts som etablerat sig på ytan under 40 år. EPS-skivorna är fästa med både montagelim och långa skruv med stora brickor. Samtliga fönster byts och man valde att välja u-värde 1.2 Platschefen på bygget Jan Andersson utarbetade en montagemetod med vilken man kunde montera de nya fönstren i ett läge längre ut för att undvika den ”gluggkänsla” som annars kan bli resultatet. Ett noggrant hantverk av byggplåtslagaren och rätt materialval är av stor vikt för att eliminera risken för fukt som annars kan tränga in bakom putsen och ställa till problem. Fönsterblecket har tex. en extra kraftig lutning och genomtänkt anslutning mot putsen. Även yttertaken har fått tilläggsisolering, ny plåtbeslagning och papptäckning.

    Arbetet med fasaderna kan sägas vara det senaste, inte det sista, steget i renoveringsprocessen. Innan detta arbete vidtogs hade ett helt batteri av olika åtgärder genomförts under flera års tid och faktiskt är det så att många åtgärder återstår att göra.

    Mellan husen finns ett gigantiskt bilgarage med bil och bussgata under tak. Detta stora garage ventilerades med tio stora bullrande fläktar som var och en förbrukade lika mycket elström som en elvärmd villa. När fläktarna projekterades 1965 luktade bilarnas avgaser väldigt illa och var så giftiga att man kunde dräpa sig själv med hjälp av dem. Det visade sig räcka med att 1-2 av fläktarna var i drift för att bibehålla luftkvalitén i garaget och vips hade man sparat 160.000kWh elström per år. I den inre delen av garaget hade nå´t ljushuvud på senare år installerat flera stora varmluftsaggregat med feta kablar och elbatteri. De fick såklart körförbud samma dag som de upptäcktes för flera år sedan och ingen verkar har saknat dem sedan dess. All den samlade avluften från lägenheterna sugs med hjälp av frånluftsfläktarna i varje hus upp till vinden och vidare därifrån till bilgaraget i bottenplan. I blandningskammaren på vinden i varje hus fanns ett modernt men odefinierat system med stort värmebatteri i uteluften och stor industrifläkt. 2” glykolfyllda ledningar kopplade samman batterierna på vinden med fjärrvärmeväxlaren i källaren och varje anläggning hade begåvats med egen DUC för att styra – vad då? Ingen lyckades räkna ut vad detta spektakel skulle användas till och grejerna förpassades till de sälla jaktmarkerna på skroten. Förutom 2” rören som i en framtid skall få äran att köra miljöriktig solenergi i motsatt rikting – från taket mot fjärrvärmenätet och på så vis kompensera för de dåliga åren.

    De tio husen har var sin tvättstuga och alla dessa hade i modern tid fått ny ventilation. Någon tryckte fel på miniräknaren och luftomsättningen blev 10ggr i timmen. De små tvättande gummorna sögs mot frånluftsdonen och man hade kunnat utnyttja tvättstugorna för vindtunnelprovning av nya personbilar. Nu är decimalkommat tillbaka på rätt ställe och allt är frid och fröjd.

    Husens frånluftsfläktar hade utrustats med frekvensstyrning för att hålla ett jämnt undertryck i kanalen men den som gjorde jobbet glömde att givaren måste referera till trycket ute. Den slangen saknades på alla tjugo anläggningarna vilket gjorde att kanaltrycket var perfekt när servicefolket var på plats med fläktrumsdörren öppen. När gubbarna gick och dörren stängdes trampade fläkten gasen i botten och 630 lägenheter fick kraftig överventilation med visslande ventiler, dragproblem, missbelåtna kunder och skyhög energinota i släptåg. Felet rättades till efter några år och fläktarna kompletterades med kompensering för låg utetemp.

    Vart och ett av husen har två trapphus och innanför dessa tjugo entrédörrar har sedan husen byggdes funnits ett tilluftsaggregat bestyckat med spjäll, spjällmotor, luftfilter, värmebatteri, ventilmotor, automatikutrustning och fläkt med elmotor. Mycket grejer blir det som kräver filterbyte, smörjfett, tillsyn, service och massor med energi. Dessa anläggningar har under 40 år tjänat ett gott syfte åt fläkt och energibolag. Fläktarna stoppades, värmen stängdes av och batterierna tömdes på vatten. Det enda som hände var att det äntligen blev tyst och skönt och lite svalare i trapphuset precis så som det skall vara i ett trapphus. Efterhand som husen nu får nya fasader demonteras dessa gamla reliker och ersätts med en liten radiator på väggen. Flera ton onödigt Hi-tech crap skrotas, smälts ner och dyker efter inkarnation upp som något användbart – kanske ett armeringsjärn.

    Resultatet efter alla dessa åtgärder är att energiförbrukningen gott och väl halverats, kvalitén på inneklimatet gott och väl fördubblats och det roligaste av allt- det finns massor kvar att göra.

    Det säger väl en del om regelverket när stressbyggda bostadshus från mitten av 60-talet med enkla och billiga åtgärder för under 150.000kr/lgh kan fås att med råge klara dagens nybyggnadsregler beträffande energiförbrukning.

     

     20 budord som tips på vägen:

    1. Inventera alla installationer

    2. Ifrågasätt nyttan med var och en av alla inventerade system och dess beståndsdelar

    3. Stäng av onödiga ventilationsfläktar

    4. Stäng av varmluftsinblås i trapphus

    5. Stäng av varmluftsinblås i tvättstugor

    6. Stäng av värmesystem i bilgarage

    7. Stäng av omoderna motorvärmaranläggningar

    8. Stäng av elvärme i stuprören

    9. Stäng av värmen i garageuppfarter och lastbryggor

    10. Stäng av arbetslösa DUC´ar

    11. Stäng av alla andra system som verkar onödiga

    12. När de har stått still ett år utan att någon saknat dem eller dött så kan de demonteras

    13. Reducera luftmängden i alla ”normala” lägenheter till 0,35l/s/m2

    14. Vid problem med Radon eller emissioner så måste dessa om möjligt elimineras först

    15. Bojkotta alla typer av glödlampor helt

    16. Byt alla 125W Hg lampor till 70W Na utan att ändra armaturen

    17. Trimma alla skymningsrelän och byt till nya vid behov – varje minut per dag ytterbelysningen är tänd i onödan kostar massor per år.

    18. Byt till rätt storlek på bolagets alla huvudsäkringar – för KBAB motsvarade den åtgärden vd´s årslön

    19. Du kommer träffa många duktiga NEJ- sägare på din resa – När de dyker upp vet du att du är på rätt väg

    20. Företagsledningens stöd och mandat är ditt viktigaste redskap

     

    Våga testa & Lycka till !

    Willy